Vintern raaaasar uti våra fjällar


Valborg idag. Tänk så många som har sin allra första fylla idag, stackarna. Utomhus i kylan dessutom. Jag minns hur stor den här dagen var när man var yngre. Man längtade så mycket efter den. Häxor i PET-flaska och förväntningar om att bli så full som möjligt.

Ikväll njuter jag av ost och kex hemma i en varm och mysig lägenhet tillsammans med min prins. Precis så jag önskar fira Valborg idag. Vad gör ni?

Det sitter i detaljerna


Vet ni vad jag älskar? Jag älskar små detaljer som man först inte lägger märke till. Sånt som man ser att man har en tanke bakom, eller har tänkt till lite extra med. Jag har t.ex en lila fjäril som sitter i en av våra fönsterblommor. Det är inget man ser direkt utan man lägger märke till den efter ett tag. Sånt älskar jag!
 
En kompis jag hade när jag var yngre hade små små nyckelpigor i sitt kök, utplacerade på olika platser. De var i verklighetstrogen storlek och satt vid gardinerna, på kylskåpet, längst uppe på väggen i ett hörn. Åh, vad jag älskade det. Satt alltid och räknade dem och hittade alltid någon ny. Jag gillar verkligen den tanken. Det var inget som "störde" inredningen eller gjorde det tacky, utan var mer en söt liten detalj.
 
Såhär kan det se ut med smådetaljer i min vardag.
 
 
 
 Här är min lila fjäril, som faktiskt är en ring (mina tjejer fick en varsin i olika färger utav mig när jag hade en stor middag förra sommaren) men nu fick den piffa upp vår fönsterblomma ett tag.
 
 
 
De här två prydnadskatterna fick jag från Benke när han hade varit i Turkiet. Han hade ristat in "Gizmo" på den ena och "Bamse" på den andra i botten på dem. Det är alltså mina fina katter jag haft under den större delen av mitt liv. Gizmo har kommit till katthimlen nu och jag tänker på honom varje dag, så dessa två betyder ännu mer för mig nu. De står tillsammans på hyllan över kryddorna i köket, så att jag kan se dem varje dag.
 
 
 
Det här är nyckelknippan till källaren och vinden. Båda bilderna är tagna under vårt första år tillsammans. Det lilla svartvita fotot är en av de allra första bilderna på oss, jag tror det var den bilden som hans familj såg på oss innan jag hade träffat dem. En plutig blondin - perfekt svärdottermaterial!
 

Life is a rollercoaster, just gotta ride it


Oj. Det har varit en känslomässig dag idag, på många plan. Det är dock ingenting jag känner att jag vill dela med mig av just nu, det är personligt. Men allt är bra med mig, ville bara hoppa in här och säga hej. Är tillbaka som vanligt imorgon igen.
 
Kram, kompisar!
 

Är 30 år gammal och legitimerad tandhygienist. Förra hösten gick flytten till drömradhuset med pojkvännen och nu väntar vi vårt första barn. I november är det dags och vi är så förväntansfulla! Har bloggat till och från sedan 2009 och här på blogg.se sedan 2012. Här får du läsa om min vardag, mina tankar och drömmar. Välkommen!


Follow on Bloglovin
RSS 2.0