Igår var vi ju iväg till lilla grottan en allra sista gång för flyttstädning. Skurade golv och lister, kändes nästan som rengöring med tandborste på fängelsegolv-stuk. Inte så kul alltså. När vi tillslut stängde ytterdörren för sista gången så var det med en doft av liljekonvalj och Ajax. Lite sorgligt var det allt, det har ändå varit vårt hem i fem år. Men det var mest skönt. Skönt att tacka och bocka för det kapitlet i våra liv, nu är det dags för nya äventyr!

 

 

 

 

 

 

 

 

Blev bjudna på lite snabb lunch av JPs pappa när vi ändå var kvar i stan. Han hade gjort en lammgryta som åts på brynt levainbröd, det var vansinnigt gott. Blev väldigt inspirerad att själv komma igång med lite grytor nu när vi har ett så stort och rymligt kök och allt.

 

 

 

 

 

 

Innan vi satte oss i bilen för att styra vår kosa hem till huset igen så sprang jag iväg och köpte en blomma. Det var dock ingen blomma till oss själva (känner att det är på tok för rörigt hemma fortfarande) utan jag köpte den till paret som har hand om vårt favorit-sushiställe. 

 

Är jag konstig? Näe, jag vet inte. Jag tycker att man alltid ska visa sin uppskattning till andra människor och speciellt människor som är riktigt bra på sina jobb och är service minded. Vi båda har alltid haft sushin på Karlbergsvägen som förstahandsval när vi är sugna på en 12-bitars eller yakisoba och de har alltid mött oss med värme, extra räkchips och aldrig någonsin höjt på ögonbrynet när jag velat byta ut ditten och datten. 

 

Och för det ville jag tacka dem. Klev in och damen sken upp på en gång: "heeej" sa hon glatt. "Hej hej" hälsade jag glatt tillbaka. "Jo, det är så att jag och min pojkvän ska flytta härifrån stan nu idag och vi ville bara ge er den här blomman som tack för de här åren!" Hon tittade storögt på mig och verkade först lite tveksam. Så jag sträckte fram blomman och sa "Här får du, tack!" Då log hon sitt största leende och tackade bugande.

 

 

 

 

Har flera inlägg redo att redigeras för er, men nu är jag så trött att jag ser i kors (mer än vanligt alltså), så det får vänta till imorgon. Har faktiskt hunnit med att springa till fyra (!!) butiker mitt i rusningstrafik efter jobbet, missa pendeltåget hem med en halv sekund, fått vänta i 21minuter (heja pendeltågen) på nästa. Komma hem som ett åskmoln (förståeligt?!), avslutat måleriet på fondväggen OCH byggt ihop en halv tv-möbel (vi båda gav upp när det var dags att montera lådorna... det får vi ta imorgon), så ni förstår kanske att jag är i behov av sömn nu va? Schysst! 

 

Vi hörs mer imorgon, kompisar!