Hade tänkt att jag skulle hinna med en del fix här hemma på eftermiddagen, men Kelly ville bestämt inte lämna min famn på hela dagen. Så fort hon somnat efter amningen så försökte jag sakta lägga ner henne i nestet för att kunna gå ut i köket och ta ut disken, men nepp. Kom inte på fråga. Hon vaknade på en gång och förklarade att det inte alls gick för sig och att hon genast skulle upp i famnen igen.

 

Men det är ju så gosigt och så länge hon blir glad och nöjd över att vara så nära mig så kan väl inte jag klaga på något. Hennes varma lilla kropp är ju det mysigaste som finns! <3

 

 

Just nu är hon i pappas famn och det går minst lika bra - så länge det inte är dags för amning förstås. Men nu får jag alltså en liten paus för att gå på toaletten ifred och kika in här och säga hej osv. Tycker bäst om att blogga framför datorn vanligtvis, men min bärbara är väldigt tung och otymplig att ha i knät/balansera på smalbenen medans jag håller i henne så då har jag istället bloggat från mobilen ett par gånger den senaste tiden. Det funkar ju det också, även om jag gillar att skriva på datorn mest. 

 

 

 

 

En envis liten madame i famnen - sådan mor sådan dotter, I guess...